Vad innebär det?
Trångboddhet definieras i Sverige enligt norm 3 som att det bor fler än två personer per sovrum, att par delar sovrum med barn, eller att det saknas vardagsrum utöver kök. Enligt SCB lever uppskattningsvis 15–20% av barn i Sverige under trångbodda förhållanden, med stora skillnader mellan grupper. Barn med utländsk bakgrund, i ensamstående hushåll och i storstadsförorter är kraftigt överrepresenterade.
Trångboddhet har väldokumenterade negativa konsekvenser. Barn som växer upp trångbott presterar sämre i skolan, får mindre utrymme för läxor och vila, och löper högre risk för psykisk ohälsa. Under covid-19-pandemin blev trångboddhetens effekter extra tydliga, med högre smittspridning i trångbodda områden. Problemet hänger samman med bostadsbristen, höga hyror i nyproduktion, och svårigheten för stora familjer att hitta tillräckligt stora lägenheter till rimlig kostnad.
Viktiga punkter
- Svensk definition (norm 3): fler än 2 personer per sovrum exklusive vardagsrum
- 15–20% av barn i Sverige beräknas leva trångbott
- Överrepresentation bland barn med utländsk bakgrund och i ensamstående hushåll
- Negativa effekter: sämre skolresultat, psykisk ohälsa, smittspridning
- Hänger ihop med bostadsbrist, höga hyror och brist på stora lägenheter
Praktiskt tips
Om du bor trångbott och söker större bostad, kontrollera om du har rätt till förtur i den kommunala bostadskön — vissa kommuner ger förtur till trångbodda barnfamiljer. Kontakta socialförvaltningen för att utreda dina möjligheter.
Baserat på innehåll från Bofrids kunskapsbank
Relaterade begrepp
Våra källor
Underlaget kompletteras och kontrolleras mot myndighetskällor som:
Fördjupning
Fördjupa dig vidare hos svenska medie- och referenskällor: